Du väljer själv vilken väg du vill gå, men det är inte säkert att jag kommer följa med.
Jag har inte bloggat så mycket den senaste tiden. Nej, det har jag verkligen inte. Jag tycker att ni har rätt att se att jag lever och även få en förklaring.
Jag är lycklig just nu, 100% lycklig. Jag är så lycklig att ingenting kan rubba mig just nu. Allting är bra och jag bara väntar på nästa dag - jag vill bara leva livet. Jag orkar inte bry mig om negativa saker, för jag är glad och lycklig. Jag vet inte vad som skulle stoppa mig.
En klasskompis till mig frågade annan en annan klasskompis idag hur det går med hennes blogg. "Jag orkar inte", sa tjejen då. Jag tänkte på mig själv under hösten, migrän och trötthet - är det verkligen värt det? Jag har mycket hellre en blogg med låg uppdatering än får migrän och känner mig trött hela tiden. Jag vill inte offra mitt liv för att ha en toppblogg.
Jag har bestämt mig för att börja träna. Wii fit, armhävningar, situps, promenader och löpning - here I come! Jag vill inte få en stel kropp som min käre far har, det är en av anledningarna. Jag har även märkt att jag förlorat lite av min vighet, innan kunde jag nästan gå ner i split. Jag vill också vara utomhus mer, och till sommaren ska jag skriva en verklighetsbaserad bok (jag tror den kommer att bli 100% verklighetsbaserad, annars kanske 50%. Vi får se). Jag vill rita mer, jag vill läsa, jag vill börja måla med den oanvända akvarellfärgen som jag köpte för 2-3 år sedan, jag vill sticka mer och jag vill koncentrera mig mer på skolan. Jag vill förbättra min engelska och lära mig mer tyska. Men det största steget för mig nu är att lämna datorn, oavsett hur svårt det är för mig. Jag har alla mina vänner på internet, och de vill jag inte förlora. Samtidigt har Sandra och Adrian uppmuntrat mig till detta beslutet, tack!
Den 23:e maj flyttar Paulina till USA. Hon och jag har funnits där för varandra sedan augusti 2009. Paulina har gjort mycket fint för mig och många internetsidor kommer att påminna mig om Paulina. Jag vill inte gråta, jag har lovat mig själv att aldrig gråta över en internetvän mer. Jag vet hur ont det gör att bli sviken och sårad - men jag får skylla mig själv eftersom att jag väljer vilka jag chattar med själv. Dock tror jag inte att det kommer hålla, för jag och Paulina har bestämt oss för att nästan bryta kontakten helt i ett år och 1-2 månader. Jag kommer sakna henne som sjutton!
Dessutom... Det här är fortfarande lite inside-information, men jag känner mig tvungen att avslöja det! Jag och världens bästa, finaste, roligaste, mest intelligenta och intressanta pojke har någonting på G! Och... Vem är den här pojken? Sandras IRL-vän Adrian, här på gosupermodel heter han Nihilisten är... Faktiskt lite kära i varandra. Dock blev vi inte det på gosupermodel, nejnej.
