Cheyen

(Lyssna på musiken när ni läser inlägget.)

Jag skulle aldrig kunna fejka någon jag inte är.
Jag förstår verkligen inte meningen med att fejka någon äldre, vackrare, mer intelligent människa. Du är fortfarande samma människa, och när lögnerna brister kan det få endel konsekvenser. Jag tror inte att du vill bli polisanmäld för att du har kopierat en bild från "Emma", 16 och sagt att det är du? Jag tror inte att du vill fortsätta blogga på din blogg/vara medlem på den hemsidan när lögnerna brister - du kanske till och med blir bannad därifrån. Tänk om det är din favorithemsida och du blir bannad därifrån för att du har fejkat någon annan? Det är helt sjukt.
Det är skillnad på att ljuga om sin identitet och att inte ge ut sin identitet. Jag tror att folk hellre är vän med någon som inte har sagt någonting om vem den är, än med en platinablond toppmodell som har MVG i alla ämnen, flera miljoner på banken, diamantörhängen, 150 vänner och 3 pojkvänner på samma gång. Ingen är perfekt, och man väljer själv ifall man vill berätta om vad som är perfekt och vad som inte är lika perfekt. Själv berättar jag ungefär 50/50, men bara för det behöver jag inte göra min blogg deprimerande och tråkig. Man kan berätta om sina misstag på positiva sätt, man behöver inte skriva med en deprimerande ton bara för att man gjort någonting som kanske inte var så bra!

Jag känner endel som fejkat sin identitet. Jag har blivit lika ledsen varje gång när dessa personer har erkänt det. Jag har undrat hur jag inte har kunnat märka det, och mått dåligt över det. Förtroendet för dessa personer kommer aldrig bli det samma. Personerna har sagt förlåt men ett förlåt räcker inte alltid. Ett förtroende är någonting stort, och det går inte att återfå med en gång. Men jag är fortfarande kompis med endel av de här människorna. (Då är det främst människor över internet.)

Jag tänkte visa ett scenario som skulle kunna vara verkligt. (Namnen är påhittade.)
Bengt, 51 år har ett stort intresse för yngre tjejer. Tyvärr blir de flesta inte attraherade av en äldre man på internet, så han bestämmer sig för att registrera sig på en hemsida där det finns många tjejer. Han skriver att han är 17 år och snart får han flera meddelanden från tjejer i den åldern. Alla tjejerna har bilder på sig själva och Bengt faller för en tjej som är 16 år gammal. Hon bor dessutom i närheten så han frågar om de ska ses. Hon ville gärna träffa honom, och Bengt föreslår att de ska träffas på en ganska öde plats ute i skogen.
Flickan kommer dit och blir våldtagen.

Min kommentar: Det här är verkligen inte okej! Visserligen ligger endel i flickans ansvar också, man ska aldrig träffa någon på en öde plats eller stämma träff med en okänd människa man inte känner.

Hej!

Idag har varit en riktigt fin dag (tänkte skrivit awesome, men sedan kom jag på att jag faktiskt bloggar på svenska och awesome är faktiskt engelska). Det känns som turen är på min sida, om vi säger så. Dessutom är det snart påsklov! Endast en skoldag kvar.
Vår snälla NO-lärare lät de som var färdiga med en inlämningsuppgift om försurningar skippa NO:n, så egentligen skulle jag inte varit hemma förrän vid 14:50. Dock var jag färdig med texten, och cyklade lugnt hem på min cykel. Sådana här saker visar att det lönar sig att jobba flitigt i skolan. Jag tror att de flesta av killarna (och tjejerna) som suttit och snackat bort lektionerna ångrar det nu i efterhand.

Jag ska ha en pluggeftermiddag nu, NO och tyska. Det blir... Awesome. Fint!

Misstolkningar. Fint som sjutton är det.

Jag har inte mått så här bra på länge, det är den här flickan som får mig på allra bäst humör! :) Även fast det finns andra snyggingar att prata med på internet finns det en som betyder mest. Jag tror vi alla vet vem det är, titta uppåt så ser ni!

Idag har det varit en hyfsat bra dag i skolan, på svenskan började vi se på 2012. Specialeffekterna var jättehäftiga! Jag satt och var helt "wow" hela tiden, dock så var jag väl inte fullt ut glad eftersom att jag vet att jag missat en sak på svenskaprovet, säkert mer. Men jag var så inställd på supinum att jag glömde bort att futurum fanns, typiskt mig! Ibland är jag en sådan plugghäst, men på proven glömmer jag alltid bort det! Ja, ja - läraren et förhoppningsvis om att jag kan det. Hoppas jag.
Nu sitter jag och övar på de oregelbundna verben i engelska, 13 stycken denna gången. Jag tycker det är helt okej, de här verben var enkla. Det finns värre verb, men dem har jag inte träffat på så mycket än. Hoppas jag inte gör det på ett tag heller. Jag tycker att freeze, froze, frozen räcker för mig. Än i alla fall, vad positiv jag är!

Jag ska försöka att öva på NO:n lite också, men det beror på om mamma har tid att förhöra mig eller inte. Jag är verkligen glad att mina föräldrar har tid att förhöra mig, det är guld värt. Det får mig att kämpa på, jag vill ha bra resultat och det bästat sättet brukar vara ifall någon tittar av hur mycket jag kan. Men jag tror att NO:n ska gå bra, jag hann öva lite idag i skolan och det mesta börjar sitta. Men självklart är NO-prov svårare än prov i svenska. Eftersom att jag är svensk sitter ju svenskan inne i mig (jag har svenska i blodet, oj jag skar mig på ett papper och kan fuska på provet, fniss) har jag ju enklare för det än för tex engelska och tyska.

Det här blev ett totalt onödigt inlägg som antaligen en person kommer att läsa (kommentera om det är du)  men jag är jätteglad ändå. Det viktigaste för mig just nu är att skolan går okej, att det snart är påsklov och att jag har ork och lust att blogga! Det värsta som finns är när jag känner mig helt down och då har jag absolut inte lust att blogga! Men blogg är inte världens snyggaste, bästa blogg men jag älskar den trots allt. Jag skulle aldrig kunna blogga på någon blogg jag inte älskar, då skulle jag inte heller skriva inläggen med kärlek! ♥ Inlägg som inte är gjorda med kärlek är nog det mest tragiska som finns i bloggatmosfären.

Jag skulle verkligen behöva prata med Sandra idag, hon får mig alltid på bra humör. Emma är också lite söt, men hon är mer "Hej, hur mår du?"-typen. Sandra är "GULA TRÖJOR! POST I BREVLÅDAN! EL-SKLING! KATT! TANKE-KRÄM! MOROT, VAD?". Lite mer hysterisk, alltså.
Nu sitter jag och försöker övertala Emma att skaffa gosupermodel, men hon typ... Vågar inte. :(
Övertalningen fortsätter.

...Kläm-en-tin(er), gula tröjor, fes-tisar, mumsmums, post i brevlådan, Adrian & Andreas, honung, honung, honung, kattfnatt, da gangsters, leka psykolog, psyko, psoykco, psycho, pschyo och daimatin, vad tänker du på då? Sandra kanske?

Tjena morsning!

Idag var jag med mamma och pappa på Lager 157, eller snarare mamma eftersom att pappa väntade i bilen. Jag behövde verkligen nya kläder, hittade jättefint där! Mamma gjorde också det, jag tycker om Lager 157 i Gällstad. Billiga märkeskläder och bra kvalité - det är grejer det!
Nu sitter jag vid datorn, funderar på om jag ska spela lite wii fit eller dega vidare framför datorn. Ingen av alternativen känns hundra, men jag orkar nog inte sitta mer vid datorn i alla fall...

Åh, jag älskar Kent! Jag har kört mannen i den vita hatten och 747 på spotify hela eftermiddagen. Hagnesta hill är himla fint, tycker ni inte?
Visserligen är röd deras bästa album enligt mig. Den ligger mig varmt om hjärtat. ♥

 Det kan bli så här efter 20 minuters prövning med effekter... Påminner mig om en storstad, typ Tokyo.

Originalbilden är här nedanför, jag har gjort ett collage också men det orkar jag inte visa upp nu.

Lite skillnad?

Tog bort inlägget. Ni som hann läsa det, glöm det. Okej?

Jag älskar detta bildcollaget. Originalbilden tog cirka 5 sekunder att göra. Och sedan redigerade jag och... Resultatet blev fint.

Det märks antagligen att jag håller på med engelskaläxan? Haha! :)

Hej, förresten!

Usch vilket dåligt väder det är ute. Jag tycker verkligen inte om perioden då snön smälter bort och våren kommer fram - jag saknar alltid vintern något så otroligt. Visserligen är våren varm och skön, men ingenting kan väl slå kyla och snö? ^^ Dock verkar det bara vara jag som tycker så i skolan.
Idag har varit en tråkig dag i skolan, antagligen för att det snart är påsklov. Jag längtar otroligt mycket till lovet! ♥ Men jag måste försöka prestera bra innan lovet, det har jag lovat mig själv.

Nu ska jag följa mitt löfte och öva på engelskaläxan! Jag tycker inte ens om engelska, haha. Men vad gör man inte för att hålla sina löften?

Jag känner mig verkligen på ett harmoniskt blogghumör idag, haha! Så jag får helt enkelt försöka komma på någonting roligt att blogga om. Eller så bloggar jag bara och bryr mig inte om att hälften of the world tycker att min blogg suger pest. Det är ett fint alternativ. Nu ska jag översätta min blogg till engelska/tyska/ryska. Walesiska också, vart talar man det någonstans?
Hmh, google.... Brb! (Be Right Back). Vilken förkortningar använder du mest, eller är du en moralkärring som absolut inte förstår meningen med förkortningar? (Visserligen förstår jag inte heller meningen med förkortningar, men vad gör man inte för att verka cool och världsvan?)

Sandra blev sur när jag hade skrivit ett inlägg till Paulina, för Sandra vill också få uppmärksamhet av mig. Inte för att Sandra ogillar Paulina, de är faktiskt kompisar. Okej, men Sandra ska få sitt inlägg även om det blir väldigt tråkigt för er andra läsare... Sånt är livet, gör man inte allt för en vän?

Sandra, egentligen har jag inte känt dig så länge. Men jag tyckte om dig från första stund då jag blev din handledare på gosupermodel. Tänk att just jag fick lära känna dig, det är helt otroligt. Dessutom var du nice och skön med en gång, "tjaaa". Du visade att livet lätt kan bli tråkigt ifall man tar allting seriöst, och allt snack om gula tröjor och post i brevlådan gjorde mig glad, och jag skrattade riktigt mycket faktiskt.
Till att börja med trodde jag att du bara kunde vara oseriös, skratta och leva livet. Sedan upptäckte jag att du kunde vara allvarlig, men oftast inte hade någon bra anledning för att vara det. Du var lycklig och om du ville kunde du vara seriös, om jag berättade någonting för dig svarade du alltid med ett långt svar, ett seriöst svar med stora bokstäver där det skulle vara det och inga smilisar. Det gjorde att jag fann en helt annan sida av dig, nästan som en helt annan person. Man kan kalla det för de två a:na - Amazing och Awesome.

Det var som att du och jag var två stycken pusselbitar somska vi inte glömma, två underbara pöjkar! Andreas känns helt wild, medan Adrian känns som gr gick ihop. Du var den oseriösa, roliga, coola tjejen och jag var den mer dämpade. Tillsammans blev vi en bra kombination av människor, vi anpassades till varandra och lyssnade till varandra, och ihop blev vi det bästa receptet som någonsin tillverkats.
Jag lärde känna Elin, "hej, jag är Elin och jag är awesome". Ja, Elin var verkligen awesome, jag skrattade så att jag grät när hon berättade om sitt fjortisliv. Andreas och Adrian annpojken, om jag nu hade en pojke som granne, haha. Båda två ingår i vårt oseriösa msn-gäng, da gangsters. Vi i gänget måste chatta tillsammans minst en gång i veckan, eller hur?

Kort sagt... Jag är glad för att ha en äldre, erfaren kompis, för det är precis vad du är Sandra. Du är allt och lite till och maybe kanske lite för mycket ibland - men vad sjutton spelar det för roll? Du är min och det är det som betyder någonting.

Alla borde ha en vän som dig, Sandra. Jag tror du inte själv kan förstå hur mycket du påverkar mig och mina beslut positivt.Jag har blivit mer positiv, mer "äh, det löser sig". Det är fint att leka Sandra och vara positiv. 10 juni, min prins! Glöm det, Sandra! Glöm det.

1.Om någon annan än jag och Sandra förstod det sista... Nobelpris till dig.
2. Jag lägger det i kategorin "prylar och kläder", för ja - Sandra är en sak, det vill säga en pryl.

Hej!

Idag var det en riktigt bra måndag, faktiskt.  Kanske för att det snart är påsklov, eller har jag helt fel? ;)
På livsstilen fick vi sluta 20 minuter tidigare, på tyskan var det allmänt lamt och segt (och kallt i hemkunskapssalen), på matten hade vi läraren jag tycker om, hon är otroligt schyst och på SO:n fortsatte vi med att göra sina egna religioner - tjeeena skönhetsreligionen! Haha, men jag är bara delaktig i skönhetsreligionen, kommer med idéer och så. Resten får de andra sköta, jag gör ju min bokreligion och frihetens religion.
På svenskan fick vi också tillbaka "eldens hemlighet", vi hade läst boken "eldens hemlighet" och svarat på frågor till. Jag fick VG+, jo - jag är nöjd. Men det var väl MVG jag suktade efter, det skulle varit en bekräftelse på att det är lönt att kämpa hårt. Men på substantiv-verb-adjektiv-pronomen-räkneordsprovet i nästa vecka ska jag få MVG... I alla fall G.

Jag och Sandras vänner, Adrian och Andreas hade det roligt på msn för några dagar sedan. Numera är vi "da gangsters", finfint.

 (Klicka på bilden för större storlek)

Jag saknar det gamla. Det fina, det gamla, det som var bra. Jag orkar inte med att bli sviken, lämnad, övergiven. Det är du som ger mig hopp. Du. Men helvete, du läser inte det här och... Jag orkar inte mer.

Vi ses.

Det här inlägget är till min finfina internetvän Paulina.

Efter en inledning om hur fantastiskt allt är...
Jag visste hela tiden att du ville flytta till USA. Du pratade om USA och Carolyn med mig oftare och oftare. Du reste dit, träffade min favoritskådespelare (förlåter dig aldrig </3) och kom hem en vecka för tidigt. "Har det hänt någonting?" frågade jag då, började fundera ifall du och Carolyn var osams eller ifall du vantrivdes i USA. "Nej", löd ditt svar. "Jag har blivit erbjuden att bo hos Carolyn och hennes familj i ett år. Jag funderar på att tacka ja".
Jag tänkte mycket på det ett tag, att du kanske ville flytta till USA och att du hade chansen. Helt plötsligt hade du bestämt dig, visserligen inte tackat ja än men du sa till mig att du hade bestämt dig för att resa dit. Jag var superglad och lycklig över att du fått chansen, men samtidigt... Vad ska jag göra utan min Paulina? Det skulle vara tomt, otroligt tomt och i detta läge behövde jag dig som mest.
Du märkte att jag var ledsen, och gav mig chansen att välja vad du skulle göra - om du skulle tacka ja eller nej. Jag funderade aldrig ens på att hindra dig från att åka, jag ville att du skulle följa dina drömmar. Jag skickade iväg ett enkelt "ja" till dig, och sedan var det bestämt.

Och vad händer nu?
I sommar, i juli kommer du att åka till USA och komma tillbaka ett år senare. Jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig, och precis som du sagt kommer vi inte att kunna ha så mycket kontakt eftersom att tiderna är helt annorlunda och du kommer ha fullt upp med ditt liv i USA! :) Men samtidigt vet jag att vi har bestämt att vara vänner när du kommer hem också.
Jag kommer att sakna dig, och tänka på dig varje dag. Även fast vi kanske bara har kontakt en gång i månaden kommer den gången att betyda mycket! Det finns ingen som dig, Paulina och även fast det kommer vara tomt... Jag älskar dig, det ska du veta.